Sommarplaner

Robyn ska spela på Roskildefestivalen och jag blev plötsligt väldigt sugen på att åka dit. Lockas inte jättemycket av att klampa runt i lera och vara stupfull, men man kanske kan åka dit och vara lite normalt sansad och lyssna på bra musik? Vet inte vad det kostar eller vilka andra artister som spelar, men festivalen äger i alla fall rum under den tiden jag har bett om semester, så kanske är det inte helt omöjligt? Midsommar och huspyssel i Hamra, några dagar på Roskilde och sedan direkt till Almedalen... Det tål att tänkas på.

 


Man har bråttom dit sen är man där

Den senaste veckan har gått alldeles kolossalt fort. I fredags var jag i min gamla gymnasieskola och såg musikalen Rent som eleverna hade satt upp. Det känns som bara någon dag sedan, men det var ju snart en vecka sedan.

Hur som helst - den kvällen hade de speciellt bjudit in tidigare elever och det var riktigt kul att träffa gamla kompisar och lärare igen! Det var lite nostalgiskt att vara tillbaka där och det kändes både som om det var igår och en hel livstid sedan vi tog studenten. Många gamla minnen och känslor väcktes till liv igen. Jag kan konstatera att mycket har hänt under de senaste sju åren och jag är väldigt glad att jag inte är 18 år längre.

Du har vunnit och förlorat, du har sett dig själv i spegeln
Du har vaknat i fel säng, du har varit kär
Och framtiden väntade som en farlig gåta,
man har bråttom dit sen är man där
I en stad som får en att bli större än man är,
men i en ålder som sätter en på jorden
Jag trodde att jag visste vem jag var och vad jag ville,
men nu skulle jag inte välja dom orden

I måndags började kören igen, vilket förstås var väldigt roligt och efterlängtat! Gabriels aldrig sinande entusiasm smittade som vanligt av sig.

Utöver det har jag hunnit med lite möten, debattcafé, öldrickande och standup. Det har hittills varit en väldigt givande och bra vecka! Konstigt bra.



Tråkig miljöpolitik blev kul

De senaste dagarna har präglats ganska mycket av politik och miljöfrågor. I tisdags var jag på en föreläsning/diskussion om COP15 (klimatmötet i Köpenhamn), igår var det en föreläsning om interndemokrati och idag lyssnade jag på Maria Wetterstrand som föreläste om politik för hållbar utveckling. Det har varit tre väldigt givande och intressanta kvällar!

För inte alltför många år sedan hade både politik och miljöfrågor en plats på min ”tråkiga saker-lista”. Jag skäms lite över att erkänna det idag och förstår inte alls hur jag tänkte, men så var det. När en vän till mig skulle plugga miljövetenskap efter gymnasiet minns jag att jag inte för mitt liv kunde förstå varför hon ville läsa något så tråkigt och (det här törs jag nästan inte skriva) meningslöst… När jag tänker tillbaka på det känner jag mig ganska dum, men samtidigt blir jag lite positivt hoppfull eftersom det ju är ett tydligt bevis på att det faktiskt går att ”omvända” dem som hävdar att miljöfrågor är oviktiga och inte spelar någon större roll. Personligen behövde jag inte ens omvändas, jag blev bara lite klokare och mer insiktsfull.

Politik tillhörde inte precis heller det mest spännande i min värld. Jag såg det nog inte som meningslöst, men likväl ointressant och tråkigt och definitivt inget jag själv skulle vilja, eller för den delen kunna, syssla med (det är ju bara ”politiker” som sysslar med sådant).

Ordet ”miljöpolitik” måste ha låtit fruktansvärt tråkigt i mina öron tidigare. Det är det ju verkligen inte och jag är glad att jag kom på bättre tankar! (Hoppas bara att jag fortfarande är välkommen bland mina miljövänliga politiska vänner efter det här inlägget…)

 


Politisk inspiration

I söndags var jag på mitt första medlemsmöte med Miljöpartiet i Sundbyberg. Jag var lite nervös innan – dels över att inte hänga med alls i diskussionerna, dels över att bli bemött med en reaktion i stil med "jaha, här kommer du på ditt allra första möte och kandiderar till kommunfullmäktige - vem tror du att du är egentligen?" Varför jag hade inbillat mig att få ett sådant bemötande vet jag inte och givetvis hade jag helt fel. Det var en grupp mycket trevliga och lättsamma människor som alla fick mig att känna mig väldigt välkommen. Det var dessutom ett givande möte och jag ser fram emot att bli mer insatt och aktiv i kommunpolitiken!

Att sätta sig in i politik är verkligen inget man gör på en kafferast och ibland känner jag mig rejält vilsen och undrar hur sjutton jag ska kunna lära mig allt. Samtidigt är det fantastiskt roligt och spännande att veta att det finns en hel värld av politik där ute som bara väntar på att jag ska upptäcka den och jag blir väldigt glad och inspirerad av alla härliga och kunniga människor jag har mött de senaste månaderna!

Att börja engagera mig politiskt är kanske ett av mitt livs bästa beslut och jag tror att 2010 kommer att bli ett väldigt roligt, utmanande och lärorikt år!


RSS 2.0