Marias blogg

Teddy låg och sov bredvid mig hela natten och nu har vi precis varit ute på en morgonpromenad och lekt i hundrastgården. Vad jag önskar att jag hade tid och råd att ha en hund! Men det får vänta...

Jag är lite fascinerad över vilken inställning vi ofta har till helgen och hur svårt det kan vara att bara vara här och nu. Redan på torsdag kväll eller fredag morgon säger vi "vad skönt att det är fredag imorgon/idag!", trots att vi fortfarande har en hel arbetsdag framför oss innan det är helg. Och på söndagen har vi ångest över att det är måndag dagen därpå. Vore det inte mer logiskt att ta ut helgglädjen på fredag efter jobbet och ångesten på måndag morgon efter att helgen faktiskt är slut?