Separationsångest.
Nu har jag skickat in ansökan om uppsägning av lägenheten. Känns jätteläskigt, man säger ju inte upp sitt förstahandskontrakt liksom, men tror att det är det bästa. Jag får behålla min kötid och bör kunna få en lägenhet genom Förvaltaren relativt snart och om jag inte hinner få det innan uppsägningstiden på den här går ut så får jag försöka bita ihop och bo hemma hos mamma ett tag.
Jag hoppas verkligen att jag kan få en lägenhet snart, jag vill bara komma härifrån! Det är skitjobbigt att gå runt här hemma och ständigt påminnas om situationen. Han har ingen kudde i sängen, skrivbordet som hans saker har stått på är tomt, hans kläder hänger inte i garderoben, hans tandborste finns inte i badrummet o.s.v... Nu låter det säkert som om jag inte haft någon del alls i det här beslutet och så var det ju inte precis, men jag har separationsångest så det bara skriker om det.
Förstår att det känns konstigt och jobbigt att bo där ensam nu. Hur lång är uppsägningstiden?
3 månader =/ Men man får väl strukturera om lite, hänga in grejer på hans plats i garderoben, byta gardiner och lite sådant och göra det så hemtrevligt som möjligt så länge jag bor kvar.
Fy fan, så jobbigt. :(
