Nära vänner
När jag tänker på det är jag väldigt glad över att jag har just de vännerna som jag har (jag behöver faktiskt inte ens tänka på det för att vara glad över det :o)).
Jag, Lina och Verra är kanske inte så jättelika på alla punkter, men vi har känt varandra i 23 år och har alltid stått varandra väldigt nära, och jag känner inte minsta tvivel på att vi kommer vara vänner livet ut.
Hanna, Rickard och Rickie har jag också känt länge, sedan lågstadiet/mellanstadiet. Vi har inte alltid träffats så himla ofta, men varje gång vi ses känns det som om vi sågs igår.
Det är skönt att ha vänner som man vuxit upp med och som man känner att man verkligen kan vara sig själv med. Jag har vänner som jag lärt känna på senare tid som tycker väldigt mycket om, men det är ändå något speciellt med de vänner som man känt under barndoms- och tonårsåren. Man känner liksom varandra på ett annat sätt.
